tomas tillberg

Arbetet med magasin Kristianstad fortlöper. Mycket jobb men det är kul och blir riktigt bra. Idag fullföljde vi en idé om att ha den legendariske Kent Roos utklädd som den lika legendariske Christin IV. Den danske 1600-talskungen som bland annat grundlade Kristianstad.

Kent är en härlig profil i Kristianstad som jag haft förmånen att känna i många år. Han berättade för mig i dag att han framträtt som Christian IV långt fler än 300 gånger i samband med den s.k Fundationsmiddagen i Kippers Källare på norr i kristianstad.

Var även en sväng på Yllan idag och fotograferade. Där var en matmässa för branschfolk. Träffade Lennart Smidfelt som visade runt. Var uppe på andra våningen i de råa orenoverade lokalerna. Helt underbar miljö. Där viasar man konst i en mycket spännande och inspirerande miljö.

Jag blev erbjuden att ställa ut några bilder jag tagit i något nytt projekt som skall starta på Yllan i nästa vecka, nere i korridoren skall man tydligen visa bilder av olika fotografer. Jag blev smickrad och inspirerad och skall välja ut alsterna i helgen.

Då skall jag förresten på Yllan igen. Det är dags för Idrottsgalan. Förra gången jag var på den galan blev visst Kikki Danielsson lite för full. Det var ganska skämmigt för henne.

Undrar om det skall bli några nya rubriker den här gången. Hoppas i så fall att de är positiva.

När jag gick i de spännande lokalerna på andra våningen på den gamla Yllefabriken i Kristianstad tänkte jag på Peter LeMarc. Han avskalade musik passade så bra ihop med bilden av de slitna väggarna. Tänk om man kunde få uppleva en konsert med Lemarc där.

Bara Peter LeMarc Fransson och en gitarr.

Han heter verkligen Lemarc har han berättat för mig, eftersom hans föräldrar inte kunde enas om han skulle heta Lennart eller Marcus i mellannamn.

När jag tvekade visade han mig sitt körkort. Det är elva år sedan nu. Det var i samband med att han släppte sitt album "Nio Broars väg" och vi var i Malmö och fick förhandslyssna på albumet innan det skulle släppas.

Vi åt sushi. Lemarc drack en del öl, min bror Magnus också. Jag fick köra bilen hem.
Det var bara vi tre vid bordet.

På vägen hem stannade vi utanför Lund, Magnus behövde kissa. Lemarc hade åkt åt andra hållet, till sitt hotell.

Jag minns att min bror visslade på titellåten "Nio broars väg" medan han kissade.

Den bilden har jag framför mig, samtidigt som jag vandrar runt där på andra våningen.

Min lilebror, lite halvt på fyllan och så jag - på Yllan.

Lyssna på "Nio broars väg" med Peter Lemarc så ses vi imorgon.

Varje dag försöker jag se på eller läsa om Sten Broman. Det är inte alltid det lyckas, men tack vare de nya webbtjänsterna så kan man få en dos av doktor Broman varje dag på www.svt.se; böckerna om och av honom har jag och de börjar bli slitna.
Den fullkomlige Hagge Geigert intervjuar Broman i ett "Gäst hos Hagge" från tidigt 70-tal. Sten Broman var en symbol och en aristokrat samtidigt som han var en anarkist i mångt och mycket. För en tid sedan tog jag reda på att han växte upp i Åhus om somrarna i sina tidiga tonår. Nere mellan Snickarhaken och Revhaken hade familjen ett sommarhus. Eller "Rövhaken" som han sa. Jag har lyckats att skaffa en bild på huset som är rivet sedan 45 år tillbaka. Skall leta fram det och lägga upp det om någons skulle vara intresserad.
Eva Ström var uppe på redaktionen idag och kollade på layouten av hennes artikel i Magasin Kristianstad. Hon verkade nöjd. Det är skönt.

Har följt hur Gert Fylking har sågat Carola längst fotknölarna i direktsänd radio. Dom är smarta på Radio Rix. Snacka om rubriker. Sten Broman sågade betydligt värre under hela sin levnad och det var ett pittoreskt inslag utan att någon knappast höjde på ögonbrynen. Radio Rix gör en större story av det. Marknadsföringen är viktig. Gratis rubriker i kvällstidningarna...
Det som jag är mest fascinerad av är att radion fortfarande har så pass kraftigt genomslag. Eller är det kanske Gert Fylking som är skicklig?
Jag gillar verkligen honom.

Problemet är att jag verkligen gillar Carola också.

Däremot vet jag inte om Gerts kritik har befog, jag har aldrig träffat Carola.
Men jag har hört henne sjunga på "grammofon" - och fasen vad bra hon är.

Jag har träffat Gert och han är skön. Han sjunger inte lika bra som Carola, men bättre än de flesta.

Sten Broman sjöng inte heller "in public" men han skrev ett antal symfonier.
I avsnittet med Hagge Geigert säger Broman att han gärna skulle vilja leva på 2000-talet: Om Dr Broman kläser detta i sin himmel, så kan jag berätta att vi lever där nu, och det blev nog inte mycket bättre. Samma skit.

Var och bowlade på Åhus Bowling nu i kväll med arbetskamraterna efter en halvdags kreativ konferens. Bra.

Åkte taxi hem med Taxi 24, Allan. rolig prick. Bra telefonnummer 044-24 24 24.
Jag har 400 meter hem från Bowlingen, men de andra skulle till Kristianstad så jag åkte snålskjuts.

Jag vann sista serien, men då brukade nog inte de andra allvar.

Carola gjorde en version av den gamla gospelklassikern "Go tell it on the mountain" på sin senaste julplatta.

Den brukar jag spela om jag känner mig lite nere och då blir man skinande glad. Har du inte hört den bör du låta dina öron njuta av henens skönsång i kombination med dess påtagliga melodi.
Har du hört den tidigare så behöver jag inte förklara varför du skall njuta av den igen.

Lyssna på den och njut, så hörs vi imorgon.

Just nu håller vi på jobbet febrilt med att skapa det nya besöknäringsmagasinet för Kristianstad. Idag kom Eva Ströms text. Det märks verkligen när proffsen leverar alster.

Själv blev jag så inspirerad att jag gav mig ut med kameran och plåtade en bild som jag tyckte stämde så bra överens med hennes text som verkligen är skitbra.
När jag googlade på Eva Ström hittade jag hennes evastrom.blogg.se. Då bestämde jag mig för att jag också ville få utlopp för min "tvärtomiga" skrivkramp och skaffade en egen blogg. Det finns mycket behov av utlopp och alltid sent på kvällen, därför verkar det här med bloggandet vara en lysande terapi.

Idag letade jag efter en låt på MP3-plattorna jag bränt för att ha i bilen. Det är bra med MP3:or på CD-skivor, problemet är att det rymms minst 150 låtar på varje CD och när man kört de 17 kilometerna till Kristianstad från Åhus har man bara hunnit bläddra genom halva skivan.
Så! När jag sitter och skriver detta ser familjens kvinnliga hälft "Andra Avenyn" på TV och då dyker låten upp i avsnittet. Det måste betyda något. Jag har väl ingen egentlig åsikt om just "Andra Avenyn", har sett det någon gång, gillar inte serier speciellt mycket. Gillar egentligen inte TV alls förutom "Time Team", men just den serien har så jäkla bra musik. No easy way out där. Skitbra soundtrack.

Jag brukar "höra" mycket TV. Det skvalar på i bakgrunden. Därför har jag kunnat konstatera att det är bra musik i "Andra Avenyn"...

Låten? jo: "You cant always get what You want" med Rolling Stones. En riktig pärla, framförallt nu för tiden, när allt är tillrättalagt med hjälp av datorer och det inte finns någon nerv.

Riktiga musiker och riktiga instrument och en någorlunda nykter Mick Jagger. fantastiskt.

Lyssna på den så ses vi i morgon.

Det här med att skaffa sig ett eget bloggkrypin har länge varit något som stod på "att göra listan", men nu gjorde jag äntligen slag i saken och kom igång.
Vad skall man då skriva? Det återstår att se.